#109: Jag är nyfiken - gul


TITEL: Jag är nyfiken - gul
GENRE: Drama
ÅR: 1967
REGISSÖR: Vilgot Sjöman
SKÅDESPELARE: Lena Nyman, Vilgot Sjöman
LAND: Sverige
LÄNGD: 2 tim 1 min
BETYG: 4 av 7
RECENSION: Att vara politiskt aktiv i yngre år kan ha sina fallgropar. Det kan trettio år senare sluta med nervösa skratt över naiva ståndpunkter och latjo kläder. Det kan sluta med livslång förnekelse av stöd till röda khmererna eller studieresor till 30-talets Tyskland. I Vilgot Sjömans fall handlar det lyckligtvis om alternativ nummer ett. Jag är nyfiken - gul är Godard på svenska. "Vi skriver manus på kvällen och filmar på dagen". Men Jag är nyfiken - gul är också en Godard utan de estetiska balanskonsterna. Sjöman kan sina jump-cuts, han kan sina meta-gestaltning men bilderna blir aldrig lika vackra som originalet. Alla riktigt bra filmer kännetecknas av tre saker: #1. Huvudtemat kretsar kring en existentiell fråga. #2. Filmen är personlig. #3. Filmen är vacker. På punkt nummer två excellerar Sjöman, och det är här filmen firar sina triumfer. Hans sätt att skildra Sverige 1967 känns verkligen Sverige 1967, och han gör det utifrån en politisk övertygelse och sexuell hämning som tillsammans blir en märklig filmupplevelse. Regissörens livsviktiga klasskamp och bråddjupa svartsjuka blandas med Lenas naiva politiska uppvaknande och lättfulla sex. Vem vill han vara egentligen? Sig själv eller Lena? Idealisten eller den lekfulla? Idealisten 1967 kanske, men om han levt idag skulle han nog varit tacksam att han inte drog den politiska agitationen för långt. Det är ju ändå de politiska scenerna som är bäst idag. Ickevålds-övningen. Giv ert bidrag till den svenska atombomben.
IMDB: Länk
Senaste recensionerna|Top 25|Slumpa hyrfilm|Startsidan